Hoppa yfir valmynd

Folk och historia

2016 - Guðni Th. Jóhannesson

1996 - 2016 Ólafur Ragnar Grímsson

1980 - 1996 Vigdís Finnbogadóttir

1968 - 1980 Kirstján Eldjárn

1952 - 1968 Ásgeir Ásgeirsson

1944 - 1952 Sveinn Björnsson

 

Islands president väljs genom direkta val för fyra år i sänder. Den sittande presidenten kan bli omvald.
Presidentens maktbefogenheter är relativt begränsade på Island, och uppgifterna till stor del ceremoniella. De lagar som Alltinget antar skall stadfästas av presidenten för att träda i kraft. Om presidenten vägrar att stadfästa en lag skall folkomröstning ordnas utan dröjsmål. Om den ståndpunkt som presidenten företräder får majoritetens stöd förkastas lagen, annars träder den i kraft utan presidentens stadfästelse. Till presidentens uppgifter hör också att utse regeringsbildare om inget av de politiska partierna i valet uppnår kvalificerad majoritet.

Presidentens ämbetsbostad ligger på Bessastaðir 12 kilometer utanför Reykjavík, och i regeringsbyggnaden vid Sóleyjargatan i Reykjavík centrum har presidenten sitt kansli.

Lofsöngur

Ó, guð vors lands! Ó, lands vors guð!
Vér lofum þitt heilaga, heilaga nafn!
Úr sólkerfum himnanna hnýta þér krans
þínir herskarar, tímanna safn.
Fyrir þér er einn dagur sem þúsund ár
og þúsund ár dagur, ei meir:
eitt eilifðar smáblóm með titrandi tár,
sem tilbiður guð sinn og deyr.
Íslands þúsund ár, Íslands þúsund ár,
eitt eilífðar smáblóm með titrandi tár,
sem tilbiður guð sinn og deyr.

Text Matthías Jochumsson, 1874


O Gud, du fosterlandets Gud,

vi lova ditt heliga, heliga namn!
Se, himlarnas solbanor knyta en krans
av timmar och år i din famn!
Inför dig är en dag såsom tusen år,
och åren en dag, icke mer,
som evighets blom med en dallrande tår
de tillbe och vissna så ner.
Islands tusen år, Islands tusen år
som evighets blom med en dallrande tår
dig tillbe och vissna så ner.

Svensk text Åke V. Ström

Islands koalitionsregering (30 nov 2017) består av Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Katrín Jakobsdóttir - Statsminister (Gröna vänstern)

Bjarni Benediktsson - Finansminister (Självständighetspartiet)

Sigurður Ingi Jóhannsson – Kommunikations- och kommunalminister (Framstegspartiet)

Kristján Þór Júlíusson - Fiske- och jordbruksminister (Självständighetspartiet)

Svandís Svavarsdóttir - Hälso- och sjukvårdsminister (Gröna vänstern)

Guðlaugur Þór Þórðarson - Utrikesminister (Självständighetspartiet)

Sigríður Á. Andersen - Justitieminister (Självständighetspartiet)

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir - Turist-, industri- och
innovationsminister (Självständighetspartiet)

Lilja Dögg Alfreðsdóttir- Utbildnings- och kulturminister (Framstegspartiet)

Ásmundur Einar Daðason- Social- och jämställdhetsminister (Framstegspartiet)

Guðmundur Ingi Guðbrandsson - Miljö- och naturresursminister (Gröna vänstern)

Alltinget (Alþingi), det isländska paralamentet, är den högsta förvaltningsinstansen på Island och samtidigt den äldsta. Alltinget stiftades år 930 på Þingvellir och det har en nästan obruten 1000-årig tradition bakom sig. I våra dagar sammanträder Alltinget i parlamentshuset (Alþingishúsið) i Reykjavík där verksamheten inleddes år 1881. Vid särskilda tillfällen - såsom år 1944 - kan Alltinget sammanträda på Þingvellir eller någon annanstans.

Representanterna på Alltinget väljs för fyra år i sänder i åtta valkretsar. Alla aderton år fyllda är röstberättigade och har rätt att ställa upp som kanditater.

Alltinget är den högsta lagstiftande instansen. Här fattas beslut om budgeten, skatterna och medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Enligt grundlagen är Alltingets plena öppna för alla. Diskussionen leds av talmannen och fyra vicetalmän.

Inom Alltinget verkar tolv permanenta utskott med nio parlamentsledamöter i vart och ett, endast ekonomiutskottet har elva medlemmar. Direkt under Alltinget verkar två statliga ämbetsverk: Statens revisionsverk (Ríkisendurskoðun) och justitieombudsmannens kansli (Umboðsmaður Alþingis).

Ytterligare information på Alltingets hemsida www.althingi.is

Info Norden hemsida finns information om isländskt medborgarskap, inklusive hur ansökan går till och om dubbelt medborgarskap.
 

Lagen om isländsk medborgarskap hittar du här.

Överblick över Islands historia

I dag vet vi att irländska munkar var de första som bosatte sig på Island. Munkarna kom på 700-talet e.Kr. men de gav sig iväg då folk från Skandinavien systematiskt började kolonisera ön 870-930.

Den viktigaste källan till koloniseringen är Landnámabók, berättelsen om "landets besittningstagande" som skrevs ned på 1100-talet. Boken skildrar utförligt vem som kom och i sällskap med vem, och var nybyggarna bosatte sig. Landnámabók upplyser oss om att den första nybyggaren var Ingólfur Arnarson och att han slog sig ned med sin familj i Reykjavík (rökviken) där huvudstaden ligger idag. Koloniseringen pågick ungefär i 60 år. Under den tiden slog nybyggarna ned sina bopålar på de mest inbjudande landområdena.

Koloniseringen anses avslutad år 930. Det året grundades Alltinget, landets högsta förvaltningsorgan med lagstiftande och dömande befogenheter. Alltinget sammanträdde en gång om året på tingplatsen på Þingvellir. Lagarna finns bevarade i de germanska folkens mest omfattande lagsamling från den här tiden, Grågås (Grágás). Island var uppdelat i administrativa enheter som leddes av 39 godar. Under ledning av tre godar hölls vårting i 13 olika tingdistrikt och härifrån fördes ärendena vidare till Alltinget. Godarna var de högsta hövdingarna inom sitt respektive område och de fungerade också som asagudarnas präster. Efter att kristendomen infördes blev det godarnas uppgift att resa kyrkor för den nya tron.

Övergången från hedendom till kristendom skedde under fredliga former enligt Alltingets beslut år 1000. Redan innan millennieskiftet hade det länge funnits kristna män i landet, och omvändelsearbete hade utförts på uppdrag av Norges kung Olav. När landet antog kristendom döptes hedningarna till den kristna tron, men de fick "blota i lönndom", de gamla asagudarna kunde dyrkas privat och i hemlighet. Det första biskopssätet inrättades år 1056 i Skálholt på södra Island, och ett annat på norra Island i Hólar år 1106. Biskopssätena blev med tiden viktiga centra för bildning och kultur.

Under 900-talet följde många islänningar Erik den röde till Grönland. Islänningarna landsteg på den amerikanska kontinenten omkring år 1000 som de första européerna, 500 år innan Columbus. Men deras försök att erövra den nya världen misslyckades.

Den isländska fristatens dagar var räknade år 1262. Inre missämja och stridigheter ledde till att landet blev lydrike under Norge. När Norge senare kom att höra till Danmark inordnades också Island under den danska kronan.

Den katolska tron behöll sin starka ställning ända in på 1500-talet. Eftersom islänningarna inte ville se den danska kungamakten växa fick den katolska kyrkan deras stöd. Men Danmark drog åt svångremmen. På order av den danska kungen blev biskopen i Hólar, Jón Arason och hans två söner halshuggna år 1550. Reformationen genomfördes år 1551 och kyrkans egendom konfiskerades av den danska kronan. Dessutom lade Danmark under sig handeln, som tidigare hade bedrivits med engelsmännen och Hansan. All handel föbjöds nu förutom med danskarna själva. Europas övriga folk gick en utveckling till mötes medan Island tynade av. Handelsmonopolet var i kraft ända till år 1787.

Den mest tragiska perioden i Islands historia är 1700-talet med tanke på den drastiska minskningen i folkmängden. År 1703 utfärdades folkräkning för första gången, och antalet islänningar var då omkring 50 000. Mellan 1707 och 1709 sjönk invånarantalet till 35 000 till följd av smittkoppsepidemier. Ytterligare två gånger under samma sekel, 1752-57 och 1783-85 sjönk invånarantalet till under 40 000. Naturkatastrofer och hungersnöd fick ödesdigra följder.

Från och med 1730-talet kom utvecklingen småningom igång och det grundades skolor i landet. Alltsedan mitten av 1700-talet kom Reykjavík att utvecklas till landets medelpunkt.

Det danska handelsmonopolet förmildrades år 1783 och avskaffades till slut helt och hållet. Däremot blev Alltinget nedlagt efter en 870 års obruten tradition. Det återupprättades några decennier senare, år 1843 och tilläts då att verka som rådgivande församling i Reykjavík.

Island började småningom höja sin röst i krav på självständighet. Till 1000-årsjubileet år 1874 fick islänningarna en författning av Danmarks kung Kristian IX som garanterade dem ett visst självstyre och lagstiftande maktbefogenheter. Den högsta verkställande makten innehades alltjämt av den danska kronan.

Den verkställande makten överfördes till Reykjavík år 1904 när Hannes Hafstein utnämndes till Islands minister. År 1918 fick landet självbestämmanderätt i inre angelägenheter, men den danska kungen fungerade som statsöverhuvud fram till år 1944. Han fattade beslut i utrikespolitiken och landets försvar, och den högsta dömande makten var hos honom. Den 17 juni år 1944 förklarar Island sig slutligen självständigt på den gamla tingplatsen på Þingvellir.

Historiska data

870-930 Island koloniseras

930 Alltinget och fristaten grundas

930-1030 Sagatiden

982 Eiríkur den Röde upptäcker Grönland

1000 Kristendomen antas

1000 Leifur Eiríksson upptäcker den nordamerikanska kontinenten

1030-1120 Fredens tid

1120-1230 Skrivandets tid

1230-1264 Sturlungatiden

1241 Snorri Sturluson mördas

1262-1264 Island kommer under norskt styre

1380 Island kommer tillsammans med Norge under danskt styre

1402-1404 Digerdöden

1540-1550 Reformationen

1602 Kungligt handelsmonopol införs

1662 Enväldet förstärks

1783-1785 Det katastrofala utbrottet i vulkanen Lakagígar

1787 Handelsmonopolet utvidgas till att omfatta alla danska medborgare

1800 Alltinget upplöses

1809 Den danske äventyraren Jörgen Jörgensen griper makten på Island

1818 Nationalbiblioteket bildas

1843 Alltinget instiftas igen som en rådgivande församling

1854 Handelsmonopolet för utlandshandel upphör

1863 Nationalmuseet grundas

1874 1000-års jubileet av Islands kolonisation; den första grundlagen överlämnas av kungen

1879 Jón Sigurdsson avlider

1904 Självstyre

1911 Islands universitet grundas

1918 Självständighet med personalunion med Danmark

1920 Högsta Domstolen instiftas

1930 1000-års jubileet av Alltingets grundande

1940 Island ockuperas av brittiska trupper

1941 Amerikanska trupper tar över Islands försvar

1944 Republiken Island utropas på Þingvellir

1945 Den första internationella flygningen med ett isländskt plan

1946 Island blir medlem i Förenta Nationerna (FN)

1947 Island blir en av grundarna av OEEC (föregångare till OECD)

1949 Island blir medlem i NATO

1950 Nationalteatern och symfoniorkestern grundas

1951 Försvarsavtal mellan Island och USA

1952 Island blir medlem i Nordiska rådet

1952 Fiskegränsen utvidgas till 4 sjömil

1958 Fiskegränsen utvidgas till 12 sjömil

1965 Avtal ingås mellan Island och Danmark om återlämnande av isländska handskrifter som finns i Köpenhamn

1968 Nordens Hus i Reykjavik öppnas

1970 Den första konstbiennalen i Reykjavik

1970 Island blir medlem i EFTA

1971 De första isländska handskrifterna återlämnas från Köpenhamn

1972 Fiskegränsen utvidgas till 50 sjömil

1973 Vulkanutbrott på Heimaey, Västmannaöarna

1973 Handelsavtal med EG

1974 1100-års-jubileet av kolonisationen; vägen runt Island (Ringvägen) slutförs

1975 Fiskegränsen utvidgas till 200 sjömil

1984 Kvotsystemet införs i isländska fiskeflottan

1986 Reykjaviks stad firar sitt 200-års jubileum

1994 50-års jubileet av republiken Islands grundande

2000 1000-års jubileet av kristendomen och upptäckten av den nordamerikanska kontinenten

Pönnukökur (Plättar/Pannkakor)

200 g vetemjöl, 2 ägg, 2 msk socker, 1/2 tsk salt, 1/2 tsk bakpulver, ca 1/2 dl mjölk, 2 tsk vaniljsocker, 50 g margarin.

Smält smöret. Blanda mjöl, socker, salt och bakpulver. Vispa ihop ägg och mjölk. Häll hälften av mjölken i mjölet och vispa väl. Tilsätt resten av mjölken, vaniljsockret och det smälta margarinet. Stek plättarna i het panna. De isländska plättarna är lövtunna, lättast går det att hälla lite smet mitt på stekpannan och vippa den fram och tillbaka så att klicken breder ut sig jämnt.

Servera med en klick grädde och sylt mitt på plätten och vik den två gånger till en triangel.

Plättarna kan också serveras rullade med socker.

Kleinur (Klenäter)

½ kg vetemjöl, 50 g smör eller margarin, 150 g socker, knappt 2 dl mjölk, 2 tsk bakpulver, 1-2 tsk kardemumma, en knivsudd soda, 1 ägg

Blanda samman de torra ingredienserna. Arbeta in smör eller margarin, tillsätt ägg och mjölk. Kavla ut degen till 3-4 mm tjocklek och skär ut ruterformade rutor med sidan 5 cm. Gör ett 2 cm hack mitt på och träd ett av de vassa hörnen igenom till en knut. Flottyrkoka i hett fett (palmin) vackert bruna. Vänd en gång.

Sveskjuterta (Plommonkaka)

170 g smör eller margarin, 2 koppar socker, 3 ägg, 4 koppar vetemjöl, 3 rågade tsk bakpulver, ½ kopp mjölk, torkade plommon

Rör ihop matfett och socker till en pösig och ljus blandning. Tillsätt äggen ett i sänder och rör om mellan varje ägg. Blanda mjöl och bakpulver och sikta ner dem i smeten, tillsätt mjölk.

Dela smeten i fyra delar och kavla ut dem direkt på plåten till 5 mm tjocklek. Grädda i 150º ugnsvärme tills de fått en aning färg. Koka de torkade plommonena och mosa dem. Placeras kakskikten ovanpå varandra med plommonmoset emellan. Låt stå till följande dag under en tyngd så att skiktena pressas samman. Jämna kanterna och skär i lagom stora bitar (10´ 20cm). Packa in kakbitarna i plastfolie.

Servera med vispgrädde om så önskas. Kan djupfrysas.

Flatkökur (Tunna rågkakor)

2 koppar vetemjöl, 2 koppar rågmjöl, 2 koppar kornmjöl, 2 msk socker, 4 tsk bakpulver, ca ½ l mjölk

Värm upp mjölken och tillsätt de andra ingredienserna under omrörning. Dela degen i 20 bitar och kavla ut tunna (ca 2 mm), runda kakor. Grädda på het spis (isländska rieskor gräddas inte i ugn).

Ofnbökuð ýsa með fyllingu (Fylld ugnsbakad kolja)

1 kg kolja, saften av 1 citron, 1 tsk salt, 2 msk smör, 5 msk skorpsmulor, 1 hackad paprika, ½ finhackad lök, 1knippe finklippt persilja, 1 ägg, 300-400 gr riven ost

Skölj koljan väl. Salta fisken både på utsidan och insidan, pressa citronsaften över. Ställ fisken i en eldfast form. Blanda smör, skorpsmulor, lök, paprika och persilja. Fyll fisken med blandningen och stäng till magen med en tandpetare. Pensla med det uppvispade ägg. Strö till slut den rivna osten över. Stek fisken i 200º ugnsvärme 30 min.

Servera med grönsakssallad och kokt potatis.

Steikt lambalæri (Ugnsstekt lammlår)

Putsa köttet. Stick in några vitlöksklyftor vid benet. Gnugga in köttet med salt, peppar och rosmarin. Ställ det på ett galler i en ugnsform eller på en plåt, och häll lite köttbuljong eller vatten i bottnen. Stektid ca 50 min/ kg kött i 170º ugnsvärme. Öka gärna temperaturen mot slutet för att köttet skall bli brunt.

Servera med brun sås, sockerstekt potatis och rödkål.

Reykt lambakjöt (Rökt lamm)

1 rökt lammlår

Avlägsna benet, linda in köttet i ett nät eller rulla ihop det. Koka i 15 min, låt det svalna i spadet. Skär köttet i tunna skivor. Servera kallt med kokt potatis, vit sås och ärter.

Sjávarréttasinfónía (Havssymfoni)

30 gr smör, 1 liten finhackad lök, ½ burk svamp eller 200 gr färsk svamp, 1-2 pressade vitlöksklyftor, ½ tärning fiskbuljong, ¼ tsk malen peppar, 500 gr kammusslor, 300 gr räkor, 150 gr blåmusslor, 1-2 msk citronsaft, vetemjöl, grädde

Låt lök och svamp sakta puttra i smöret. Sikta ner vetemjöl och häll i grädde under omrörning. Koka på svag värme 3-4 min. Tillsätt vitlök, musslor, räkor, kryddor och fiskbuljong och värm upp blandningen.

Servera med mörkt rågbröd.

Bessastaðarkökur (Småbröd från Bessastaðir)

250 gr vetemjöl, 250 gr socker, 250 gr smör, äggvita, mandel

Smält smöret och ställ det att svalna. Blanda smör, socker och mjöl. Kavla ut degen och skär den i små rundlar. Sätt en klick vispad äggvita blandad med finhackad mandel mitt i.

Grädda 15-20 min i svag ugnsvärme.

Isländska namn

På Island har man kvar den gamla seden att bilda efternamn efter faderns (eller moderns) förnamn i genitiv med tillagt -son eller -dóttir.

Leifur Eiríksson heter Leifur men han är Eiríks son.

Þórdís Haraldsdóttir heter Þórdís men hon är Haralds dotter.

Om Þórdís Haraldsdóttir gifter sig med Leifur Eiríksson får hon inte efternamnet Eiríksson, för hon är inte son till Eiríkur. Hon heter forfarande Þórdís Haraldsdóttir.

Om Leifur och Þórdís får en son blir hans efternamn Leifsson, och får de en dotter blir efternamnet Leifsdóttir. Man kan också få efternamn efter sin mor, t.ex. Helga Þórdísardóttir.

Ingen kan kallas bara Eiríksson, Haraldsdóttir eller "herr Eiríksson", "fru Haraldsdóttir". Man måste alltid ta med förnamnet när man talar om en islänning. Islands president kan alltså på svenska kallas president Ólafur Ragnar Grímsson eller president Ólafur, men aldrig "president Grímsson".

Vissa islänningar har egentliga släktnamn, t.ex. förre presidenten Kristján Eldjárn.

Det isländska alfabetet

Det isländska aflabetet har nio bokstäver som inte finns i det svenska alfabetet.

ð uttalas på samma sätt som th i engelska father. Den kallas "eð".

þ Nej, detta är inte ett p! Den här bokstaven uttalas som th i det engelska ordet think, och den heter "þorn".

æ Den här bokstaven finns också i danskan och norskan, men i isländskan uttalas den som aj (læra "lära sig" uttalas lajra).

á é í ó ú ý Accenten över en vokal betyder inte att vokalen är betonad, utan att det är fråga om särskilda bokstäver (precis som a, å och ä är olika bokstäver i svenskan):

á úttalas om ao

é som jé

ó som åo

ú som svenska o i sol och rodd

í och ý uttalas båda som svenskt i

i och y som ett ljud mellan i och e

Bokstäverna au uttalas öj.

Försök uttala några vanliga islåndska ord:

bátur (båt)

þú (du)

brauð (bröd)

jólatré (julgran)

sæti (säte)

ís (is)

nýr (ny)

fiskur (fisk)

dyr (dörr)

Contact us

Tip / Query
Spam
Please answer in numerics

Veldu tungumál

Veldu tungumál

This website uses cookies Read more