Handel och ekonomi
Uppdatering av kapitlet pågår. För närvarande går att hitta information på följande hemsidor:
En kort introduktion
Hållbar energiproduktion på Island
Island är det enda landet i Västeuropa som hämtar och producerar all sin elektricitet ur förnyelsebara naturresurser. Dessutom drivs nästan 90 % av all uppvärmning med geotermisk teknik. Denna framgång är resultatet av tillgång till enorma hållbara energiresurser i form av vatten- och geotermisk kraft som i praktiska ordalag är miljövänliga.
Island är ett långt utvecklat västereuropeiskt land och ledare i världen på elproduktion per invånare. Trots detta är halten föroreningar av CO2 från elproduktion per invånare lägst ibland de västeuropeiska länderna (se diagram 1). Det har under 40 år varit den isländska regeringens policy att utveckla landets naturliga energiresurser ytterligare och hittintills har endast ca 17 % av landets miljö- och ekonomiska resurser kopplade till elproduktionens potential utvecklats. Jämförelsevis har över 70 % av den dugliga vattenkraftspotentialen utnyttjats i andra länder i Västeuropa.
Då landet inte kommit i närheten av den långt framskridna utvecklingen och storutnyttjandet av dessa resurser i jämförelse med andra länder i Västeuropa, har Island ännu möjligheten att utveckla och använda landets resurser med modern teknologi och trygga att all lokal negativ miljöpåverkan minimeras. Omfattande lagstiftning gällande miljökonsekvensbeskrivningar baserade på EU:s standarder reglerar förfarandet när utbyggnad av industrier planeras på Island. Denna lagstiftning försäkrar öppen debatt, snabbtillgänglig information och ett demokratiskt beslutstagande. Island är det enda landet i Europa som garanterar alla invånare rätten att delta i alla miljökonsekvens-utredningar.
Strategisk och effektiv användning av isländska energiresurser har stärkt landets ekonomi, eliminerat beroendet av importerad energi inom de flesta områden, förutom transport och har gjort en viktig insats för en hälsosam global miljö. Island har inte många naturliga resurser. Den största är fisket längs kusten och naturliga energiresurser. Fiskeriet på Island svarade för 62 % av landets export 2001 medan industrin svarade för 32 %. Det är den isländska regeringens målsättning att utvidga ekonomin och minska beroendet av fiskeriet. Utvecklingen av de naturliga energiresurserna är en stor faktor i detta arbete.
Lokal miljöpåverkan
Konstruering av kraftverk ger upphov till lokal miljöpåverkan såsom viss splittring av land och vegetation. Emellertid kan man säga att Islands centrala högland och landets ogästvänliga glaciärfloder är idealiska för sådan utveckling med minimala negativa effekter. Höglandet är obebott och knappt vegeterat och glaciärflodens biosfär har ytterst liten biologisk aktivitet. Islands enorma glaciärer, de största i Europa, fungerar som naturliga reservoarer. Vid riklig nederbörd säkrar de ekonomin för de tämligen små kraftverken som finns spridda runt höglandets rygg och har minimal påverkan på omgivningen.
Användning av elektricitet på Island
Island har nu uppnått skedet där 70 % av dess primära energikonsumption uppfylls av inhemska, hållbara energiresureser. Den återstående delen utgörs av importerade fossila bränslen till motorfordon och fiskeflottan. Outnyttjad vatten- och geotermisk energi kan användas i framtiden för att producera energi för transportsyften. Detta så snart ny teknologi kan göra andra energiformer, såsom hydrogen, till ett gångbart alternativ som bränsle. Island är en föregångare vad gäller forskning på detta område. Ett internationellt forskningsprogram med tonvikt lagd på infrastrukturen i ett hydrogenbaserat samhälle finns redan igångsatt på Island med deltagande av regering och energisektorn.
Under tiden används ca 70 % av den nuvarande elproduktionen till energikrävande industrier såsom aluminiumfabriker. Att öka aluminium- och elproduktionen på Island kan bevisas vara ett vist drag i kampen mot växthuseffekten. Mer än hälften av den globala ökningen av elkonsumption inom aluminiumindustrin har under de tio senaste åren uppfyllts av kolbränslen. Denna form av elproduktion genererar nio gånger mer CO2 än aluminiumfabrikerna. Att lokalisera en aluminiumfabrik på Island där den kan drivas med vattenkraft istället för i områden där elektricitet genereras med fossila bränslen kan reducera CO2 föroreningar globalt (diagram 2).
Godkännande av den internationella gemenskapen
Övertygande argument för behållandet av energikrävande industriell utveckling är det mest direkta och effektiva sätt som Island kan bidra med i kampen mot växthuseffekten. Denna åsikt accepterades av den internationella gemenskapen vid Marrakesh COP 7- konferensen i november 2001 när den så kallade "Isländska klausulen" accepterades som ett tillägg till Kyotoavtalet. Denna fastställer att om ett individuellt utvecklingsprojekt medför en ökning av mer än 5 % av respektive lands växthusgasemissioner ska det inte inkluderas i siffrorna för landets totala emissioner. Detta för att förekomma att projektet orsakar att landet överskrider sin emissionskvot och att det är baserat på den exklusiva användningen av hållbara energiresurser. Klausulen vänder sig endast till småekonomier, såsom Island som svarade för mindre än 0.05 % av de totala emissionerna1990. Godkännandet av Islands goda rekord i kampen mot växthusgaser kan också ses i det faktum att i Kyoto blev Island berättigad till att öka dess emissioner med 10 % mer än något annat land från nivån 1990. Till följd av den isländska klausulen och den accepterade ökningen från 1990´s emissionsnivå, har den internationella gemenskapen givit Island tillåtelse att öka sina emissioner upp till 60 %, med föreställning om att aluminiumprojektet på östra Island fortsätter.
Island – en föregångare för andra länder
Många länder ser på Island som en ledare i hållbar utveckling inom energiområdet. Isländska vetenskapsmän och ingenjörer är eftersökta som konsulenter inom området vad gäller att utveckla naturliga energiresurser. Bland annat har Energistyrelsen på Island varit ansvarig för att driva FN´s Geotermiska Universitet i många år där specialister från hela världen har tränats och utbildats för användning av geotermisk energi till uppvärmning och elproduktion.
Utvärdering och godtagande av dammprojektet Kárahnjúkar
Detta projekt rör en 690 MW damm på norra Island som förväntas byggas mellan 2003-2007 för att förse en planerad aluminiumfabrik, ägd av Alcoa på östra Island, med elektricitet. Projektområdet har studerats under de senaste två decennierna och den slutliga utredningen för att fullgöra en miljökonsekvensbeskrivning för detta ändamål gjordes under 2000-2001. Miljökonsekvensutredningen fullbordades i december 2001 med ett avgörande från Miljödepartementet som godkände projektet. Det isländska parlamentet vidaresände ett godkännande i april 2002, vilket konstaterade tillåtelse för konstruktion och drift av dammen. Denna proposition vidaresändes av en väldig majoritet, där endast nio av 63 medlemmar i parlamentet röstade emot förslaget. En nyligen gjord undersökning visar en överlägsen majoritet bland den isländska befolkningen som stödjer både aluminiumfabriken och dammprojektet.
Europas största vildmarksområde
Islands vildmarksområde omfattar ca 40 000 km² eller ca 40 % av landets totala area. Vildmarksområdet norr om den stora glaciären Vatnajökull beräknas vara omkring 6 200 km². Projektet Kárahnjúkar´s effekt på området kommer att vara reservoarer, dammar och vägar, vilket kan sägas komma att påverka ca 820 km² av vilka reservoaren upptar 57 km². Vildmarksomådet norr om Vatnajökull kommer fortsättningsvis att räknas som det största i Västeuropa då det näst största, Hardangervidda i Norge, är ca 3 400 km².
För ytterligare information, - besök följande hemsidor:
- www.landsvirkjun.com
- www.karahnjukar.is
- www.os.is
- www.enex.is
- www.newenergy.is
- www.bluelagoon.is
- www.or.is
- www.hsorka.is
Ytterligare information:
Thorsteinn Hilmarsson
Head of Corporate Communications
Landsvirkjun
[email protected]
354 515 9000
Svensk-isländska handelskammaren
Det Svensk-isländska handelskammaren i Sverige har, från och med föreningens konstituerande möte den 1 februari 2005 på Islands ambassad i Stockholm, fått stadgar och styrelse.
Det Svensk-isländska handelskammaren i Sverige utgör benämningen på ett samarbetsforum för företag som bedriver affärer med Island eller är intresserade av att bedriva och/eller upprätta affärer med Island. Vidare är dess roll att uppmärksamma frågor som är viktiga för handeln mellan Island och Sverige. Detta sker bl.a. genom att hålla regelbundna seminarier/träffar i Sverige för att ta upp olika frågor som är angelägna att diskutera. Det är också tänkt som ett forum för information där man via ambassadens hemsida kan hitta kontakter som kan vara nyttiga för att upprätta affärsförbindelser mellan Sverige och Island. Det har även rollen att bidra till att skapa kontakter mellan företag/individer som är intresserade av handel mellan länderna genom att på ambassadens hemsida hålla tillgänglig en lista över dem som är medlemmar i handelskammaren.